Häromveckan hade jag min anhöriggrupp som gick studiecirkeln "Att vara anhörig till personer med demenssjukdom" under hösten 2011. Gruppen har fortsatt som vanlig anhörigstödsgrupp under våren 2012 med samma 8 deltagare. Ibland pratar vi vidare om det som de lärde sig under hösten. Innehållet i stödgruppen blir på det viset ännu djupare än den annars kanske skulle vara.
Ett av de ämnen som vi var inne på under cirkeln var beröring. Att det kan vara en viktig och möjlig väg inom demensvården. Att vi alla mår bra av beröring. Det märks om inte annat på att de flesta av mina anhöriga gärna vill få en kram när vi skiljs.
Vid förra grupptillfället så var 6 deltagare närvarande och jag erbjöd dem att få taktil massage på ryggen och på händerna. Alla ville och fick ryggmassage och tre personer hann med att få handmassage. Samtidigt som de fick beröringsmassage satte jag in den i sitt sammanhang/teoretiskt. Att det sätter igång vårt lugn och ro system och lite hur man gör och ska undvika att göra. I början var det lite flamsigt i rummet för jag och den som fick massage var lite vid sidan om gruppen som satt och pratade. Men mot slutet kunde man känna av att det spred sig ett lugn över hela rummet och gruppen. Jag är inte rädd att testa lite nya grepp i det här med anhörigstöd och denna omgång var ett höjdartillfälle värt att göra om.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar