Sammanställt färdigt

Idag har det varit full fart på mig. Sammanställt färdigt diskussionerna i lärande nätverksgruppen och skickat in till Jan-Olof Svensson på Nationellt kompetenscentrum Anhöriga. Sammanställningen blev som vanligt ungefär 4 sidor lång och när jag läser den så är jag tillbaka till tisdagseftermiddagens flödande diskussion i min nätverksgrupp. Så mycket kloka och intressanta saker som kommer upp. Just denna diskussion ledde fram till ytterligare frågeställningar som deltagarna själva kom på i stunden. Är det alltid så? Får man som anhörig en speciell röst och tyngd när man pratar utifrån sitt anhörigperspektiv? Frågar människor anhöriga hur det är på ett speciellt tyckasyndom sätt? Finns det risk att fastna i en anhörigroll precis som man kan göra i en sjukroll?

Jag går på överskottsenergi denna vecka eftersom jag har haft så många bra möten, samtal, studiecirklar, grupper och även varit efterfrågad i organisationen. Jag har flow just nu. Anhörigstöd. Så viktigt. Så lätt. Så svårt. Och jag brinner. Jag brinner för dessa frågor och mitt viktiga jobb!

Lärande nätverksgruppen

Jobbat långdag idag. Men vad gör väl det när man har ett så fantastiskt arbete som jag har?

På eftermiddagen var det dags för tredje träffen med min nätverksgrupp. Jag är nätverksledare och håller i diskussionen, dokumenterar samtalet och sammanställer det samt skickar in resultatet till de nationella ledarna för studien. Nio andra kommuner gör det samma och allt resulterar i en gemensam sammanställning vad som kom upp under våra diskussioner. Mycket känner vår grupp igen sig i  men annat sticker ut som nåt helt annorlunda.

Och jag har en sån underbar och härlig grupp som består av en salig blandning anhöriga till både äldre, yngre och nyligen avlidna närstående. Dessutom ingår en politiker, en biståndshandläggare, två personal ute i verksamheterna och en föreningsperson. Redan vid första tillfället fick vi igång fantastiska diskussioner och det är mycket högt i tak i denna grupp. Deltagarna vill gärna dela med sig av sina erfarenheter och är öppna men samtidigt lyhörda för varandras likheter och olikheter. Alla tycker att det berikar gruppen att vi är så olika men ändå så lika. Jag har verkligen fullt sjå att skriva ned allt de pratar om och försöka få ned deras många gånger speciella men välformulerade citat. Själv ska jag ha en mer tillbakadragen roll i diskussionerna men ibland har jag svårt och jag bara måste få lägga till något. En hel del av det som kommer fram engagerar mig så mycket så jag bara måste få knyta ihop det och dela med mig av mina egna tankar. Imorrn ska jag fortsätta sammanfatta vår diskussion på datorn medans jag har det färskt i hjärnan. Blandade lärande nätverk är ett lärorikt koncept i flera dimensioner.

Cirkel för anhöriga till dementa

Idag har jag startat upp en ny omgång av studiecirkeln "Att vara anhörig till personer med demenssjukdom". Under hösten 2011 hade jag min första omgång av denna studiecirkel. Då var det 8 deltagare och utvärderingarna vid sista tillfället var toppbetyg. Det var extra roligt att deltagarna var så nöjda när jag då vågade ge mig ut i en ny form av anhörigstöd utan att vara expert på området.

När det nu gick så bra så var det ingen tvekan om att jag skulle fortsätta så att fler anhöriga får nyttja detta stöd. Idag var det sju nya deltagare som skulle startat men tyvärr hade två av dem förhinder. De fem som kom hade det i alla fall bra under de 2,5 timme som cirkeln varade och en bra kontakt mellan deltagarna uppstod direkt. Härligt att se hur stor hjälp de har av varandra och i samtalen som uppstår i gruppen.

Vid det första tillfället så har jag upplägget ungefär som nedan:

• Jag hälsar välkommen, ger en kort introduktion och betonar att det är viktigt att vi har ett tystnadslöfte inför varandra i gruppen så att det blir högt i tak mm.
• Deltagarna presenterar sig för varandra en i taget och berättar kort om sin anhörigsituation.
• Fika med fritt samtal
• Jag drar lite grunden i validation och betonar vikten av att som anhörig ta hand om sig själv, inse att demenssjukdomen gör att det förhållande man tidigare haft  förändras, "samtalet" och empati kan man inte förvänta sig av sin närstående utan se till att få på annat håll för att orka osv. Att jag kan vara ett samtalsstöd för den som behöver mm.
• Runda bland deltagarna igen där de får berätta om sina förväntningar på studiecirkeln. Här kanske de öppnar sig lite ytterligare om sin situation och jag eller annan deltagare flikar in med tips.

Jag har alltså inte ett helt färdigt koncept utan försöker skapa innehållet lite efter behoven och förväntningarna. Det är ungefär som när jag lagar mat. Har så otroligt svårt att följa recept. Skapar oftast något eget men utifrån en ungefärlig grund. Än så länge har det fungerat helt Ok.

Måldokument i Nätverket i Kalmar län

I Kalmar län så ingår jag i ett nätverk för anhörigstöd. Vi är tolv kommuner och vi som arbetar med anhörigstöd i de olika kommunerna träffas c:a 2 ggr/år. I mars är det min tur att hålla i mötet här i Vimmerby. Vi har tagit fram ett måldokument för vad det är vi ska arbeta med i nätverket. Det ser ut enligt nedan.

MÅLDOKUMENT

för det gemensamma arbetet inom

Nätverket för anhörigstöd i Kalmar län

Syftet med nätverket: Att genom samverkan med varandra och med andra samarbetsparter skapa goda möjligheter till ett väl utvecklat anhörigstöd i kommunerna i Kalmar län.

Nätverkets roll: Verka för att utveckla anhörigstöd som tillgodoser behov hos olika grupper av anhöriga samt fungera som expertgrupp inom området anhörigstöd.

       Nätverket i Kalmar län ska arbeta för att:

·         Implementera anhörigstöd inom Socialtjänstlagens (SoL´s) alla verksamhetsområden.

·         Lyfta in anhörigperspektivet hos all personal inom SoL´s verksamhetsområden.

·         Kommunerna i länet ska ha en permanent och stabil anhörigstödsverksamhet.

·         Sträva efter att utveckla ett flexibelt och individuellt anhörigstöd.

·         Informera och sprida kunskap om anhörigstöd både inom och utanför nätverket.

·         Finnas representerade i Nationella nätverket för anhörigstöd.

·         Öka samarbetet med

-          Landstinget i Kalmar län

-          Linnéuniversitetet i Kalmar

·         Utveckla samarbetet med samt bevaka nyheter från

-          Nationellt kompetenscentrum Anhöriga

-          Socialstyrelsen

-          Fokus Kalmar län, FoU-enhet inom socialtjänsten

-          Anhörigas riksförbund

·         Hålla representanterna i nätverket uppdaterade inom IT-stöd för anhöriga.

Upprättat i november 2011.

I nätverket ingår representanter som arbetar med anhörigstöd i kommunerna:

Västervik, Vimmerby, Hultsfred, Oskarshamn, Högsby, Mönsterås,

Borgholm, Mörbylånga, Kalmar, Nybro, Emmaboda och Torsås.

Webmöte med nätverksledarna

Från Norr till Söder i Sverige finns vi nätverksledare. De flesta av oss är anhörigkonsulenter. Vi ingår i en studie som görs genom metoden Blandade Lärande Nätverk och bakom det hela finns Nationellt kompetenscentrum Anhöriga. Våran inriktning är Samtalet som anhörigstöd. Alla tio nätverksledare har sin egen samtalsgrupp som diskuterar utifrån samma frågor som alla andra nätverk. Varje nätverk består av c:a 7-10 olika deltagare. En stor del anhöriga men också politiker, enhetschefer, biståndshandläggare, personal, föreningspersoner m fl. Och just att nätverket är så blandat gör att diskussionerna blir så intressanta.

Idag har jag haft webmöte med de andra nätverksledarna och med de som håller i studien, en praktiker och en forskare. Idag var det mötet som vi har innan nätverket ska träffas och diskutera. Det mötet har vi oftast veckan innan. Då pratar vi igenom förra träffens sammanställning/resultat samt funderar och diskuterar kring frågeställningarna vi fått till nästa nätverksträff. I gruppen delar vi också med oss av våra erfarenheter i annat än bara denna studie. Och det är så entusiasmerande att höra allt vad som är på gång ute i Sverige inom anhörigstöd. I stort som i smått så händer det saker även om jag kan tycka att det går lite trögt i min egen lilla verklighet ibland.

Efterlevandestöd

I Vimmerby kommun så finns det även efterlevandestöd för anhöriga. Jag resonerar som så att många anhöriga har inte ork, tid, lust, energi, ro mm att ta emot något anhörigstöd när de är mitt uppe i ett vårdande av en kär men sjuk närstående. Kan vi då ge dem stöd retroaktivt så är det bättre än inget även om många skulle haft stor hjälp av att få den tidigare. Och en del får det genom samtal. Andra genom att åka på en måbra-dag. Ytterligare några får det genom att vara med i en stödgrupp.

Idag har jag haft min anhöriggrupp som jag kallar min efterlevandegrupp. Deltagarna har det gemensamt att de alla är anhöriga till någon som nyligen avlidit. Ofta i en svår sjukdom eller efter en lång sjukdomsperiod då de funnits vid den närståendes sida på olika sätt. Och den gruppen känns så meningsfull att ha. Deltagarna har så stor hjälp av att träffa andra som är i en liknande sorgeprocess och att få prata med varandra under ganska enkla men trevliga former. Och mitt i all sorg så finns där också en hel del glädje. Jag finns där som samtalsledare men oftast klarar de det så bra på egen hand. Vi har inget förutbestämt om vad träffen ska innehålla utan det blir vad som kommer upp. Och saker kommer alltid upp.

Igenkänning i sorgens olika uttryckssätt men också en känsla av att sorg är olika för alla. Bearbetning av den närståendes sjukdomsperiod. Diskussioner kring om man ska sälja sitt hus, byta till en mindre lägenhet. osv. Saknaden som kan komma över en när som eller i vissa situationer. Sömnproblem. Tips till varandra om hur man kan göra i vissa situationer. Som sagt att få en chans att få lite eget stöd i en jobbig period i ens liv och ett mycket meningsfullt anhörigstöd att få hålla i. Jag har sagt det förut och kommer upprepa det igen och igen:

"Jag har ett oerhört meningsfullt arbete"

Glädjestund för ensamarbetaren

Den här veckan har varit lite halvseg på jobbet. Inga samtal, grupper eller möten inplanerade. Bara egentid att ägna mig åt pappersarbete och telefonsamtal mm. Så här i början på året väntar jag på lite besked om lite av varje från flera håll och innan jag får dessa är det svårt att komma vidare på egen hand. Och då blir jag nog lite ineffektiv. Jag får inte den där rätta flowkänslan. Jag fungerar bäst när jag träffar folk mellan varven, anhöriga eller personal i organisationen.

Eftersom jag ännu så länge har ett ensamarbete (kan vara på väg att förändras under året) så blir en sån här vecka lite tråkig och energilös. Saknar verkligen jobbarkompisar och flödet som sker mellan människor. Desto roligare då att jag fick ett oväntat besök av en fd jobbarkompis igår. Vi har inte träffats på länge och hon hade med semlor och vi satt och pratade i ett över varsin mugg kaffe. Lycka i hög dos! Jag fick en sån sprudlande glädjeenergikick efter hennes besök så det satt i resten av dagen.

En annan gammal kollega skickade också ett Gott Nytt År mejl och frågade hur det var med mig samt bjöd in mig att komma och fika nån dag. Att någon eller några tänker på mig och även visar det i handling är jag inte bortskämd med så jag blir liksom lite extra glad över såna relativt enkla saker.

Statistik och siffror 2011

2011 var mitt första hela år som anhörigkonsulent i Vimmerby kommun. Det var också verksamhetens första hela år på det sätt som kommunen arbetar med anhörigstöd sedan förtydligandet i Socialtjänstlagen 1/7 -09 (att kommunen skall erbjuda stöd för anhöriga som ger omsorg, vård eller stöd till en närstående).



Ett av blomarrangemangen vid julfesten.



På arbetet sitter jag därför nu och summerar året som gått. Har fört statistik på de olika stöden jag erbjuder och fått fram siffror på hur många som använt stöden. Även försökt jämföra siffrorna utifrån kön och utifrån om det är en anhörig till en äldre person eller om det är en anhörig till någon under 65 år. När man väl sitter med siffror så blir vissa saker så tydliga och nu har jag lite siffror som jag kan jämföra mot kommande år. Jag kan också sätta upp mål utifrån statistiken.

 

Här kommer lite av anhörigstödets siffror för 2011:

• Sammanlagt hade jag någon form av kontakt med drygt 130 olika anhöriga.
• Under året etablerades en kontakt med 55 nya anhöriga, 88% kvinnor och 12 % män.
• Stödsamtal var det 97 olika anhöriga som fick.
• Sammanlagt hade jag 347 stödsamtal (309 telefon, 38 personligt möte)
• Fördelning kön av de 347 stödsamtalen så var det 89% kvinnor och 11% män.
• Fördelning anhörig till äldre och under 65 år var 74% ÄO och 26%VF.

• Sammanlagt har 260 deltagare registrerats som gått på anhörigstödsgrupp.
• Medelantalet i de olika anhörigstödsgrupperna har varit 7,98 deltagare/grupptillfälle.
• Fördelning kön i anhörigstödsgrupp är 80% kvinnor och 20% män.
• I stort sett så är det endast anhöriga till äldre som deltagit i anhörigstödsgrupp.

• 14 anhöriga har varit iväg på Måbra-dag där de under en dag själva blir omhändertagna.
• Fördelningen vid Måbra-dagarna har varit 50% ÄO och 50%VF.
• Det är endast kvinnor som deltagit i Måbra-dagarna.

• 136 personer har deltagit i de två "fester" som anordnats under året.
• Fördelning över kön är att 60% varit kvinnor och 40% män som gått på "fest"



Många limpor gick det åt vid julfesten