I Vimmerby kommun så finns det även efterlevandestöd för anhöriga. Jag resonerar som så att många anhöriga har inte ork, tid, lust, energi, ro mm att ta emot något anhörigstöd när de är mitt uppe i ett vårdande av en kär men sjuk närstående. Kan vi då ge dem stöd retroaktivt så är det bättre än inget även om många skulle haft stor hjälp av att få den tidigare. Och en del får det genom samtal. Andra genom att åka på en måbra-dag. Ytterligare några får det genom att vara med i en stödgrupp.
Idag har jag haft min anhöriggrupp som jag kallar min efterlevandegrupp. Deltagarna har det gemensamt att de alla är anhöriga till någon som nyligen avlidit. Ofta i en svår sjukdom eller efter en lång sjukdomsperiod då de funnits vid den närståendes sida på olika sätt. Och den gruppen känns så meningsfull att ha. Deltagarna har så stor hjälp av att träffa andra som är i en liknande sorgeprocess och att få prata med varandra under ganska enkla men trevliga former. Och mitt i all sorg så finns där också en hel del glädje. Jag finns där som samtalsledare men oftast klarar de det så bra på egen hand. Vi har inget förutbestämt om vad träffen ska innehålla utan det blir vad som kommer upp. Och saker kommer alltid upp.
Igenkänning i sorgens olika uttryckssätt men också en känsla av att sorg är olika för alla. Bearbetning av den närståendes sjukdomsperiod. Diskussioner kring om man ska sälja sitt hus, byta till en mindre lägenhet. osv. Saknaden som kan komma över en när som eller i vissa situationer. Sömnproblem. Tips till varandra om hur man kan göra i vissa situationer. Som sagt att få en chans att få lite eget stöd i en jobbig period i ens liv och ett mycket meningsfullt anhörigstöd att få hålla i. Jag har sagt det förut och kommer upprepa det igen och igen:
"Jag har ett oerhört meningsfullt arbete"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar